Nothing falls like London rain

Så var en weekend i min favoritstad bokad, november månad bär det av. Vi är ute i god tid eftersom biljetterna blev så billiga om man bokade nu. Fyra härliga flygresor att se fram emot inom loppet av ett halvår. Yeah yeah, whatever. Eller?

Tankar irrar, tankar irrar. Men det är ju massor av människor som flyger varje dag. Det är ingen fara. Eller? Efter den horribla landningen på Arlanda när vi kom hem från Grekland så kommer jag verkligen få bita ihop. Inte bryta ihop och mumla att vi kommer att dö hela stigningen så att folk runtomkring obekvämt börjar skruva på sig. Inte heller gråta så att flygvärdinnan kommer fram och frågar hur jag mår med ett oroligt uttryck i ansiktet, som förra gången jag flög till London.

Jag är ju cool. Eller?