Ungdomens källa.

Såg ett par söta gamlingar nyss. Tanten hängde på sin rullator och fnissade högt åt allt som gubben med cykel sa. Flörtande på högsta nivå. Precis när jag passerat dem hör jag henne utbrista: "Vad menar du med gammal gubbe? Du är ju lika ung, spruldande och viril som en sjuttioåring."

Man är inte äldre än man känner sig. 70 är det nya 20.

Kickstart.

Bevittnade just något på hemvägen som fick mig att vilja kickstarta den gamla bloggen igen.

En mamma med två barn på ungefär 3 respektive 5 år kom och promenderade mot mig. Det äldsta barnet hamnade lite på efterkälken, viftade med ett en pinne och lät som ett light saber. Sedan började han skandera "Emil är en koskit, Emil är en koskit, Emil är en koskit". Att döma av det andra barnets reaktion så var han Emil. Längs med hela Hejdegatan hörde jag honom ropa detta faktum. Mamman sa ingenting vilket fick mig att fundera på om Emil faktiskt var en koskit. Kanske hade mamman gett upp med att förneka detta.

Jag är säker på att om jag gläntar på dörren så skulle jag fortfarande höra honom ropa.

Skön dag. Skönt liv.

Sol. Kakbak. Dagen innan fredag. Aerobics. Sex and the City 2 bokad - smygpremiär. Turkietresa i annalkande. Kravall. Vinkväll. Accessoarbytarkväll. Asgod matlåda. Snygga skor. Snygg kille. Nudlar. Stark ost. S-A-F-T. Citronte på jobbet istället för äckelte. True Blood. Helg.

Just nu känns allt ganska uppåt.

Eyjafjallajökull.

Alltså, bara namnet säger allt. När man dessutom döper närliggande vulkan efter draken i Bröderna Lejonhjärta så har man ingen trovärdighet kvar. Noll. NOLL.

Jag var jätteräd för Katla när jag var liten. Nu har jag vuxit upp. HÖR DU DET ISLAND?

Eyjafjallajökull: för fan, lägg locket på. Du kan ju inte bete dig bland folk.

Linnea som Linnea.

Idag såg jag en liten flicka på 2-3 år som inte ville hålla sin mamma i handen. Hon ville hellre springa omkring själv på parkeringsplatsen vid Friskis och Svettis med tillhörande bilar. Jag hörde mamman ropa "Linnea kom hit nu, vi kom ju överens om att vi skulle gå tillsammans". Flickan ignorerade mamman och sprang lyckligt omkring med armarna rakt ut i vädret och gjorde ett susande ljud med munnen. Oroväckande likt ett flygplan. Av någon anledning kunde jag inte släppa tanken på att det var PRECIS så en viss annan Linnea betedde sig som barn. Eller ja, nu med för den delen.

När är nog nog?

Hur desperata efter jobb är de skulle ni tippa på?

Uttråkad busschaufför?

Det hände något märkligt på väg till jobbet härom dagen. Jag traskar i lugn takt (stirrandes ner i marken som vanligt) fram längs med trottoaren vid Swebussarna, strax innan dessa hållplatser står en Östgötatrafiken buss "Ej i trafik" parkerad. Precis när jag passerar den öppnas dörrarna och Chauffören säger "HEEEEJ" med hög något psyk röst. Jag tittar mig förvirrat omkring bara för att konstatera att jag är ensam där och att det måste vara mig han hälsat på. Sedan stängs dörrarna långsamt igen.

What?